Dag 15 30/6

Idag har det hänt mycket! Käckt med fullmatade dagar så tiden går fort! Men allt är inte bara kul så vi tar det negativa först för att sedan kunna fokusera på alla spännande saker som hänt idag.

Miranda börjar glömma bort andningen mer och mer. Alla försäkrar oss att det inte är någon fara utan att det är helt normalt och förväntat. Men det är hemskt att se ens lilla dotter ligga och bli mörk i ansiktet av syrebrist eller bara att höra mätapparaturens gälla pip när den indikerar att syremättnaden är för låg. Flera gånger idag har vi fått påminna den lilla tjejen rätt intensivt att hon måste börja andas igen. Miranda går ju på medicin för detta och får lägsta dosen men läkaren och övrig personal anser att det inte behöver ökas på i detta skede. Så vi får lita på dom. Vi ser ju och hör hur det plingar och låter runt de andra bebisarna som ligger i rummet. De har precis samma problem och i större utsträckning än vad Miranda har. Så det får bli att vänta ut det helt enkelt.

Men nu till allt positivt! Miranda har fått ett bad av mamma och pappa idag. Mamma höll henne och pappa fick tvätta den lilla. Hon verkade uppskatta behandlingen och hade tålamod med en klumpig och fumlig farsa. Mamma skötte sina uppgifter med bravur. Efter badet var det dags för den största saken av allt idag. Miranda skulle inte tillbaka till kuvösen utan fick få på sig en body med djurmotiv och en lite amish liknande mössa. Varför? Jo hon fick slippa kuvösen och komma till en säng med tempererad vattenmadrass. Vilken dag! Det är svårt att beskriva men det var stort att få se henne ligga i en vanlig liten säng med ett tjockt täcke och kläder på sig. Hon kunde till och med få sina gosedjur med sig i sängen nu. Det känns mycket mer ombonat och mysigt än med en kal kuvös. Nu får vi bara hoppas att hon håller kroppstemperaturen bra så hon får stanna i den.



Det finns flera fördelar med att hon kommer i en säng. Dels mysfaktorn, men det är även lättare att sköta henne nu. Byta blöjor och mata går som en dans när man kan arbeta lite mer fritt med händerna och inte behöver kika genom ett glas under tiden. Men det roligaste för mig och Johanna är ändå att nu närmar det sig den dagen då vi kan få ett föräldrarum på avdelningen och kunna ta med Miranda dit in när vi vill. För att på sikt låta henne bo inne hos oss fram tills hemfärd.

Men Miranda har varit lite busig idag också. Hon har lyckat med konststycket att både kissa och bajsa på sin pappa idag samt kissat på sin mamma. Jag vet inte varför jag blev förärad både kiss och bajs medan mamman bara fick det ena. Men det är väl bara att vänja sig. Jag misstänker att man har tusentals blöjbyten att se fram emot och får räkna med sånt här lite då och då :-)

Miranda har även haft en ny ultraljudsundersökning på hjärtat ikväll. Inget nytt framkom utan det finns en öppning mellan kamrarna och det är inget ovanligt, utan vi får vänta och hoppas på att det växer ihop av sig självt tids nog. Läkarna kommer att fortsätta att följa det men kommer inte att göra något så länge inga symptom finns. Det kan ta flera år innan det växer bort och chansen är mycket god att det inte ens kommer att märkas så det är bara att vänta och se.

Här är den nya sängen.

Så överlag har det varit en bra dag med många spännande aktiviteter.

Jag höll ju på att glömma att vi vägde och mätte henne idag och hon vägde nu 1053 gram och var fortfarande 35,5 cm lång. Huvudet hade däremot växt till 27,4 cm.//patrik

Tisdag 29/6 Dag 14

Dags för mamma att uppdatera bloggen (Spanien-Portugal är prio för maken i skrivande stund... )Han kan behöva en liten paus efter att ha blivit lämnad ensam några timmar på eftermiddagen.Men för att börja i rätt ända av dagen så träffade vi läkaren för "föräldrasamtal" en stund på förmiddagen och fick bekräftat att allt löper på bra, pratade en del om framtiden här på Näl, vi väntar ju på den dagen som vi kan flytta in på ett rum med lilltjejen och det dröjer en liten stund till främst pga tillgången på föräldrarum som ligger inne på avdelningen. Dock har vi fått tillgång till föräldraköket på avd 34 idag så vi är väl ett litet steg på väg ;)
Efter lunchen kom min moster och kusiner från "Pluret" på besök, mycket trevlig!!
Det blev en glass i solen och Miranda fick ett jättegulligt gosedjur.
Stort tack igen!! :)
Jag överlämnade sen dottern i makens vård några timmar för att proviantera och sedan åka hem för ge Messi sista dosen av salvan.Han såg ut att ha läkt bra så dörren ner till kattluckan öppnades igen och två glada kissar sprang ut i frihet!
Väl tillbaka på Näl så hade Miranda hållt sin pappa sysselsatt...hon hade lyckats dra ur sin matsond ur näsan så hon har fått en ny, en vecka tidigare än normalt och efter det så kissade hon ner sin far när han var för långsam vid blöjbytet.
Ny "fotboja" har hon också fått, den som mäter puls och syresättning i blodet,man byter fot vid varje blöjbyte och den gamla "bojan" larmade alltid vid varje byte, vilket gav en onödigt höjning av föräldrapulsen,men nu funkar det som det skall igen!
Efter det så var det dags för vågen som stannade på 1039 gram idag,det känns skönt att det ökar lite för varje dag.
När jag kom tillbaka sov Miranda gott på pappas bröst,såg mycket fridfullt ut, men jag får ta sista matpasset så att pappa får koppla av med lite fotboll ;)

Dag 13 28/6 Sista dagen på sjukhus?

Kan detta bli den sista dagen för oss på NÄL? Det blir inte så men ett tag trodde jag att vi skulle bli utkastade från sjukhuset. Varför, Tänker ni nu. Jo för att jag översvämmade halva avdelning 23 med vatten från duschen.

Det står lappar i alla duschar att man skall spola vattnet i tre minuter innan användning och att man skall gå ut ur duschrummet under tiden. Så jag satte på duschen på full sprut och gick in till rummet för att hoppa ur kläderna och hämta en handduk. När jag gjort detta och gick ut till duschen, cirka fem minuter senare så möttes jag av en sjö ute i korridoren direkt utanför dörren.Vattnet ringlade sig runt som en stor fet orm runt om i avdelningen. Femton meter långt och två tre meter brett spred sig denna sjö av duschvatten. Hur kunde detta ha inträffat? I full panik fick jag springa bort dom femton metrarna till duschen och öppnade dörren. Där inne hade duschhandtaget vridit sig så det stod riktat ut på golvet mot dörren. Ingen klack vid dörren fanns det heller så allt vatten rann rakt ut under springan och ut i korridoren. Jag stängde av vattnet och rusade tillbaka till rummet där Johanna satt och talade i telefon med sin barnmorska och ylade, "Kom och hjälp mig. Det är panik!" Jag rusade ut ur rummet och tillbaka till duschen där det fanns en golvskrapa. Jag satte igång att skrapa vatten frenetiskt med en bara en kexchoklad handduk virad runt midjan och visste varken ut eller in.Inte hade jag tid att hoppa i några kläder. Jag fick bara hoppas att handduken skulle sitta kvar så jag slapp springa runt naken i korridoren till råga på allt.

Skulle jag be om hjälp eller jobba på i tysthet? Jag behövde inte fundera länge. Det kom en sköterska som jag vrålade till att jag behövde hjälp. Hon tittade förvånat på mig och undrade vad jag sysslade med. Hon var dock snabb i tanken och rusade efter ännu en golvskrapa. Jag fick nu åter rusa in till Johanna som inte hade fattat att det var panik och be henne lägga på och komma NU! Johanna kom och vi tre skrapade vatten i tjugo minuter med golvskrapor och moppar. Vi kunde konstatera att det inte verkade ha blivit några synliga skador. Jag väntade hela tiden på att få ovett från sköterskan men hon var snäll och förstående. När jag och Johanna sen kom tillbaka till rummet så kunde hon inte hålla sig längre utan började gapskratta åt mig. Det fick jag bjuda på. Samma som jag sa till sköterskan innan hon lämnade oss att nu hade hon något och prata om vid nästa fika. Hon kunde nu berätta om tjommen från trettifyran som höll på att dränka oss alla....

Miranda då? Jodå, hon mår bra och ska få mat utav oss nu. Resten fyller jag på sen.

Sen var nu. Så jag fyller på detta inlägg. Vi har nu vägt Miranda igen och hon vägde idag 1024 gram. En ökning med 23 gram från igår. Detta känns jättepositivt. Hon har idag fått en ny medicin som skall stimulera andningsreflexen. Hon har ju haft lite problem med andningen ett par dagar nu. Inget stort men dom tar hand om problemet med en gång vilket känns bra. Att medicinera detta är tydligen också mer regel än undantag.

Vi hade förövrigt besök av mormor Karin och moster Josefin idag också. En jättefin liten bok som heter "född för tidigt" där man fyller i allt som händer under resans gång med både graviditet, födsel, sjukhusvistelse och första tiden hemma fick vi. Denn hade hon hittat på en sida som heter http://pytteliten.ning.com/ Där kan man läsa om andar med prematura bebisar och Emmy som driver sidan har även en liten webshop med bebis saker till små bebisr. Tack så mycket Karin! Den kommer att användas flitigt, vi lovar! Dom fick även kolla på lite kort och små souvenirer vi samlat på oss under tiden vi varit här.

Jag och Johanna smet iväg till Överby och åt lunch idag. Ändamålet med resan var dock att köpa saker till Miranda. En spjälsäng som man bygger om till en vanlig juniorsäng med tiden, med en del tillbehör till. Samt ett skötbord och lite annat smått och gott fick det bli.//Patrik

Dag 12 27/6

Ettusen ett gram! Så mycket vägde Miranda idag! Känns jättekul att hon har slagit en kilos vallen. Nu siktar vi på ettusen femhundra gram som nästa delmål.

Annars så rullar det på bra. Bara lilla Miranda som glömmer att andas ibland. Känns lite olustigt men är helt normalt för de som är födda så tidigt. Tur att det finns utrustning som säger till när det sker. Sätter hon inte igång själv så får man klappa henne lite lätt på ryggen och om inte det hjälper så får man vända på henne alternativt lyfta upp henne så hon blir påmind.

Idag så var Stina och Anna-Malin och hälsade på oss här på NÄL. De fick se de senaste bilderna och diverse grejer vi har sedan skötseltiden som tex en oanvänd blöja osv. Miranda fick en jättefin body att ha på sig när hon får komma ur kuvösen vilket inte verkar vara alltför långt bort. Trevligt.

Dag 11 26/6

Här poserar pappa med bebis och en mössa som Miranda fick igår. Tack Andrea och Karin!

Nu börjar dagarna likna varandra rätt mycket och saker börjar så smått att flyta ihop. Men tänkte lägga upp lite bilder och filmklipp från senaste dagen. Vi vägde Miranda idag igen och hon stod idag still men har i gengäld fyllt väldigt många blöjor med väldigt stora lass :-)



Här kommer en filmsnutt när vi väger Miranda


Vi avslutar dagen med en närbild på den lilla tjejen!

Dag 10 25/6 midsommarafton

Då var det dags för Mirandas första midsommar! Hennes firande skiljer sig dock lite från det traditionella. Ingen sill och nubbe här inte. Istället började sköterskorna prata om att hon snart inte behöver kuvösen längre, spännande. Men vi ska inte ta ut något i förskott utan vi får vänta tålmodigt på rätt läge.

Dagen började dock lite traumatiskt för mor och dotter. När mamma kom upp så insåg hon att dom hade missat att mata Miranda. Johanna blev rätt irriterad och tog upp saken med personalen, helt rätt. Det blev mycket känslor och diskussioner och matningen fick återigen ändrade tider. Nu skall Miranda matas med två och en halv timmes mellanrum för att återigen kunna mata henne var tredje timme. Tycker det börjar bli lite väl veligt, men vad vet jag? Jag har tyvärr inte svart bälte i bebis skötsel. Bra ändå att Johanna var alert så det inte missades helt. Nu så känns personalen betydligt mer uppmärksamma igen. Vi konstaterade allihop att Miranda mår så bra och gnäller inte så hon blev lidande för det.


Mamma och pappa tog en liten utflykt till Karin och Fredrik där vi hade lite midsommar firande tillsammans med dom och Hasse och Andrea samt alla barnen. Vi åt sill och potatis med en jättegod västerbottenost paj som Karin hade lagat. Även lite finfina tapas slank ner. Nubben fick man ju hoppa denna gång men det blir ju bara mer åt dom andra. Vi avslutade vår blixtvisit med att kolla på dans runt stången nere på Fossen camping. Vi fick även två fina mössor av Karin och Andrea till Miranda och en massa gratulationskort i brevlådan. Tack så mycket!

Lite dans runt stången för de som var pigga och lekna nog

Nu väntar vägning av lilla Miranda om 40 minuter. Jag gissar på 957 gram och Johanna på 954 gram. Vem som får mest rätt vet vi snart.

Vägningen är nu gjord och lilla tjejen vägde 971 gram! Hon har växt riktigt bra! Detta var riktigt kul! Detta firades med en matning på mammas bröst och nytvättade lakan.

Nu är det dags att ladda batterierna för en ny spännande dag på NÄL!//Patrik

Dag 9 24/6

Mamma fick starta dagen med att sköta dottern själv då maken var kvar och passade katt och köpte babyskydd så att den lilla ska kunna åka säkert. Pappa var dock snart på plats igen och fick höra hur doktorn berömt den lilla för att hon klarade allt så bra och verkade lugn och harmonisk. Sådan far sådan dotter, eller sådan mor sådan dotter passar minst lika bra!



Det blev en intensiv period runt ett då lillan fick sitt första bad och vi fick göra avtryck på hennes fötter. Badet uppskattade hon väldigt mycket och njöt i fulla drag av det kroppstempererade vattnet. Kanske för att färgen från fötterna som vi hade kittlat henne med tidigare försvann? Avtrycken blev hyfsade. Både mamma och pappa fick inse att det inte var det lättaste att göra detta på någon med känsliga fötter. Men tillslut så fixade vi det i alla fall.

Badet innebar även slutet för solandet denna gång. Mamma fick en gose stund med dottern efter badet samtidigt som en ny kuvös gjordes i ordning. Det var dags att få en riktigt ren och fräsch igen.

På kvällen var det dags för ny vägning, denna gång visade vågen 943 gram. Tösen växer! Jag fick samtidigt göra lite mer nytta, att själv ta in och ut Miranda till vägning och lyckas hantera henne hela vägen till fåtölj och sedan tillbaka in i kuvös utan hjälp. Kan låta fjantigt men har man inte försökt med en bebis under kilot så förstår man nog inte hur små dom är. Så jag var stolt i alla fall. Det känns även gott ju mer man kan själv och slipper be om hjälp med.



Så, nu var jag ikapp med skrivandet och hoppas kunna fylla på bloggen en liten stund varje kväll. Gör jag det inte själv så blir det Johanna som gör det. Nu var det dags att gå till matningen klockan 23.00 så ni inte tror att vi bara latar oss.//Patrik

Dag 8 23/6 Miranda firar en vecka!

Ja då var det dags för födelsedag!Detta fick firas med en ny omgång i solariet. Förra tillfället under lampan hade inte varit tillräckligt och solglasögonen fick åka på igen.

Mamma fick fly sjukhuset för en stund och ta med katten Messi till veterinären med hjälp av min pappa Stig. det visade sig att katten hade fått en hudinfektion och fick halva huvudet rakat och medicin som ska smörjas in morgon och kväll. Kan se om vi kan få in en bild på den stackars katten också.... men lova att inte skratta. Jag fick åka hem, och passa katten som fick utegångsförbud, så han inte tvättade bort all medicin.

Mamma fick som sagt lämna sjukhuset en sväng och när hon kom tillbaka från sin kortvariga frihet så var det dags för mätning och vägning igen. Nu var det en liten ökning. hon vägde nu sina modiga 930 gram och var hela 35,5cm lång. Vilken dunderklump! Det känns bra att det börjar gå åt rätt håll nu.

Mamma tog ut dottern och sov med henne på magen i tre timmar. Det kallar jag en mysig födelsedag./Patrik

Dag 7 22/6

Tisdagen var även den händelsefull dag. Det gjordes ännu en ultraljudsundersökning av Miranda. Denna gången var det huvudet som skulle undersökas. Detta är rutin på barn födda före vecka 32. Man letar efter blödningar men läkaren hittade ingenting, gott. Men samtidigt som denna gjordes så fick vi reda på mer om hjärtundersökningen som gjordes föregående dag. Det var inte lika positivt som vi trodde. öppningen som orsakade blåsljudet satt lite snett mot vad som var vanligt. Detta gör att läkaren inte är lika säker att det växer ihop av sig självt. Gör det inte det så blir det operation. Men chansen att det läker av sig själv är god. Det känns bra.

Denna dagen spydde lilla Miranda två gånger och matrutinerna justerades. Detta till följd av att dom inte lyckades sätta dropp som fungerade. Nu fick hon inte den glukos hon behövde så man beslutade att börja mata henne varannan timme istället för var tredje, för att kompensera socker förlusten. Nu var det 13 milliliter per gång. Det var en ny vägning och vikten var bibehållen, 922 gram./Patrik

Dag 6 21/6

Idag var en dag som var både upp och ner. Miranda undersöktes med ultraljud då läkaren hade hört blåsljud på hjärtat. Undersökningen visade dock att det inte var något allvarligt men man var ändå nervös innan man fick det lugnande beskedet.

Johanna tog ut Miranda en kort stund på förmiddagen innan sköterskorna lade beslag dottern. Dom skulle nu ta bort katetern som gick in i naveln. Det var dags att öka mängden bröstmjölk och sluta med de flesta näringstillsatserna hon fick. Ett stort steg i rätt riktning.

Detta var också dagen då Johanna blev utskriven från BB och vi fick ett rum nere på avdelning tjugotre. En avdelning som hade sommarstängt. Det blev nu en bit att gå men vi var mycket glada att få stanna och slippa pendla som tokar fram och tillbaka. Det fanns ju till och med tv på rummet. Pappa såg sin chans att inte missa fotbolls vm helt!

Mirandas farmor och farfar kom och hälsade på. Vi tog en fika i cafeterian och de fick se på bilder på sitt barnbarn i datorn.

Johanna fick för första gången gå upp till Miranda utan makens sällskap då jag var tvungen att åka hem och tvätta och få mig en välbehövlig dusch. En tre timmar lång gosestund för mor och dotter fick det bli.//Patrik

Dag 5 20/6

Den femte dagen var även den händelserik. Mamma fick mata Miranda för första gången klockan åtta på morgonen. Pappa fick få sin lilla tös på bröstet och gosa i någon timme, Helt fantastiskt och underbart var det.

Miranda vägde denna dag 922 gram. En ökning på 42 gram på två dagar. Hon äter nu sju milliliter var tredje timme.

Mamma fick sin gosestund vid åtta på kvällen och Miranda passade då på att suga lite på tummen, mysigt.//Patrik

Dag 4 19/6

Denna dagen spikade vi hennes namn? Mira som vi var mest inne på blev Miranda. Miranda fick komma till mammas bröst vid 11 matningen. Mamma fick även bidragit med sin första mjölk till lilla tjejen, härligt!

Mamma och pappa firade nu sin dotter med en pizza. Medan Johanna väntade på sin make som hämtade pizzorna så kom polisen med en naken man sånär som ett badlakan på huvudet. Trevligt för Johanna som legat inne länge nu äntligen fick se världen igen!

Vid fem bytet så var det dags för mamma att få vara med och byta blöja för första gången, något som pappa tyckte var på tiden :-). Det gick väldigt bra, lagarbetet satt direkt. Något läskigt tyckte mamma att det var med dotterns lilla kropp.

Miranda var väldigt lugn och harmonisk idag.

Dag 3

Dag 3

Idag fick Miranda komma ut och ligga på sin mammas bröst två gånger. Först vid klockan två och sedan klockan åtta på kvällen. Stort. Både mamma och dotter behövde den här kontakten och mådde mycket bättre efter detta.

Under dagen fick vi även träffa läkaren och han berättade att vår lilla dotter mådde jättebra men hade fått lite blod i magen. Dom hade satt in Lozec i blodet. Detta var tydligen inget att förfasas över så det gjorde vi inte heller. Överlag så mådde hon väldigt bra med tanke på sin ringa storlek.//Patrik

Dag 2

Dag 2.

Den andra dagen på NÄL var innehållsrik. Mamma fick vid två tiden träffa sin dotter mer ordentligt och fick känna på henne och riktigt få se hur söt hon var. Både mamma och pappa grät lite igen när vi gjorde detta. Det var ju detta man hade väntat på. Nu blev det bara lite tidigare än vi trodde.

Pappa var med så mycket han kunde och matade och bytte blöja. Mirandas matsmältning fungerade hyfsat men inte felfritt. Hon hade inte alltid gjort slut på all mat mellan gångerna när sonden kontrollerades. Detta var dock inget ovanligt fick vi höra och all näring som hon behövde fick hon ju via dropp. Bröstmjölken fick ta sin lilla tid. Hon hade ju fortfarande bara meck i avföringen och så skulle det vara ett tag till. Nästan en vecka skulle det dröja innan man såg att det var mjölk som kom ut istället. På kvällen var det som körigast i hennes mage och hon var mycket upprörd och skrek och grät. Det var hjärtskärande att se denna lilla varelse lida så. Pappa fick hålla om henne med sina händer och lugna henne, något som jag för övrigt spenderade större av tiden med att göra ändå.

Blodvärdena visade på analkande gulsot och ljusbehandling påbörjades. detta var dock inget som oroade utan snarare var förväntat.

Mormor Karin och Göran var uppe på en blixtvisit och fick träffa sin dotter en liten stund i korridoren.

Mamma Johanna var nu riktigt trött och hade riktigt ont efter en jobbig dag där hon både gått med och utan gåstol och blivit runtputtad i rullstol.

Det var senare under denna kväll som fröet till namnet skulle sås. Mira, Vera och Sophie var dom namnen vi hade diskuterade flitigast.//Patrik

Nu är hon här!!

Det blev en liten flicka på 915 gram och 35 centimeter. Hon föddes via kejsarsnitt den 16 juni 2010. Ingreppet gick bra efter lite problem med spinalbedövningen på modern. Operationen tog cirka 2,5 timmar inklusive bedövning.

Här kommer en sammanfattning på vad som hänt under den gångna veckan. Idag fyller vår dotter 1 vecka! Fortsättningsvis kommer jag och Johanna att hjälpas åt med skrivandet av denna berättelse om vår dotter Miranda.

Dag 1. Onsdag 16 juni.

Pappa fick strax efter förlossningen komma in på rum 2 på Neonatalen och hälsa på sin dotter för allra första gången. Det var ett stort och nervöst ögonblick. Det enda jag visste när jag gick in där var att det var en flicka. Det ville mamman veta innan hon blev nedrullad på uppvakning efter operationen.

Den lilla bebisen jag såg där var inte alls som jag hade föreställt mig, hon var mycket sötare än vad jag hade trott. Hon låg med mössa på och diverse slangar och elektroder inkopplade på henne, men hon var inte alls skrynklig och blodig vilket jag hade trott. Istället var det en liten söt flicka som såg förvånansvärt pigg och alert ut i mina ögon. Min dotter var här och verkade frisk! Underbart! Nu var det bara att vänta på mamma som skulle piggna till så hon fick möta sin dotter för första gången. Det dröjde ett par timmar innan hon kom och under denna tiden så fick pappa lugnt finna sig i att träffa dottern sparsamt då hon skulle röntgas och kateter skulle sättas, detta var något som pappan inte fick vara med på. När mamman väl blev upprullad i sängen så var det ett känslosamt ögonblick när mor fick se sin dotter för första gången. Tyvärr fick hon nöja sig med att bara få en skymt av henne genom kuvösen då hon inte var i bättre form än att hon fick ligga ner i sängen hela tiden. Jag får väl samtidigt erkänna att det kom både en och två tårar av glädje under denna dag som var väldigt omtumlande. Jag och Johanna hade blivit föräldrar!

Miranda behövde hjälp med andningen direkt efter födseln men klarade snabbt att göra det själv. Hon fick efter en kort stund bara hjälp utav en CPAP. Den hjälper till att hålla tryck i lungorna så de inte kollapsar. Vi hade väntat oss att CPAP skulle behövas under minst en vecka men den kunde kopplas bort redan under den första natten då lilla fröken var inte alls ville ha kvar den.

Miranda fick sin mat via dropp som gick in via katetern och bröstmjölk via en sond som gick in genom näsan ner i magen. Hennes först portioner bestod av 3 ml var tredje timme. Detta fick jag vara med och sköta från början. Kändes bra att fylla en funktion och inte bara vimsa omkring. Men inte nog med detta, jag fick även göra mitt första blöjbyte på min dotter tillsammans med en ur personalen. Det var fascinerande att göra detta på en som var så liten. Men med darrande händer och en välvillig sjuksyster så gick det alldeles utmärkt.

Johanna hade mycket ont efter operationen men startade redan första dagen med att få igång mjölkproduktionen. Detta gjordes med hjälp av en bröstpump hon fick till rummet som vi båda sov i.//Patrik

Dagen före förlossning

Hej!

Här kommer jag (Patrik) och min fru Johanna skriva om vår tid som nyblivna föräldrar till ett prematurt barn. Vi fick idag reda på att vi skulle få fira födelsedag cirka 10 veckor tidigare än beräknat. Detta är ju förstås en skrämmande nyhet, men vi var väl förberedda då vi har gått på täta kontroller under flera veckors tid där både storleken på bebis samt mängden näring den fått i sig kontrollerats. Jag kommer återkomma senare med mer bakgrundsinfo om hur allt gått till fram till denna punkt. Nu är det nämligen dags att lägga sig så man orkar med att välkomna den nya familjemedlemmen på bästa vis!//Patrik