Dag 2

Dag 2.

Den andra dagen på NÄL var innehållsrik. Mamma fick vid två tiden träffa sin dotter mer ordentligt och fick känna på henne och riktigt få se hur söt hon var. Både mamma och pappa grät lite igen när vi gjorde detta. Det var ju detta man hade väntat på. Nu blev det bara lite tidigare än vi trodde.

Pappa var med så mycket han kunde och matade och bytte blöja. Mirandas matsmältning fungerade hyfsat men inte felfritt. Hon hade inte alltid gjort slut på all mat mellan gångerna när sonden kontrollerades. Detta var dock inget ovanligt fick vi höra och all näring som hon behövde fick hon ju via dropp. Bröstmjölken fick ta sin lilla tid. Hon hade ju fortfarande bara meck i avföringen och så skulle det vara ett tag till. Nästan en vecka skulle det dröja innan man såg att det var mjölk som kom ut istället. På kvällen var det som körigast i hennes mage och hon var mycket upprörd och skrek och grät. Det var hjärtskärande att se denna lilla varelse lida så. Pappa fick hålla om henne med sina händer och lugna henne, något som jag för övrigt spenderade större av tiden med att göra ändå.

Blodvärdena visade på analkande gulsot och ljusbehandling påbörjades. detta var dock inget som oroade utan snarare var förväntat.

Mormor Karin och Göran var uppe på en blixtvisit och fick träffa sin dotter en liten stund i korridoren.

Mamma Johanna var nu riktigt trött och hade riktigt ont efter en jobbig dag där hon både gått med och utan gåstol och blivit runtputtad i rullstol.

Det var senare under denna kväll som fröet till namnet skulle sås. Mira, Vera och Sophie var dom namnen vi hade diskuterade flitigast.//Patrik